Minnesord om Jan

Minnesord & hälsningar

Tack Janne för alla fina spelminnen tillsammans. Vila i frid.


Roger Burman

Tack för alla fina stunder.


Du var en fin granne. I ljust minne bevarad. En sista hälsning, vila i frid.


May och Olle

Vi binder en krans av minnen de vackraste som vi har.


Vi vet att de aldrig skall vissna. Hos oss är du alltid kvar.

 

Ellen o Nils

Tack Janne för allt du gjort för oss och tack för alla fina stunder vi haft tillsammans med dig och Maria.


Du bjöd in oss på kaffe och middagar, du och Ella tittade ofta in när ni var på promenad. När vi ringde och sa att vi var på väg till kyrkstugan var det varmt när vi kom dit.


Du bjöd oss på nya sorter av tomater och gurkor, du gav råd och tips när vi renoverade stugan, likaså gav du tips och råd om problem med våra saabar både den nyare och tvåtaktaren.


En stor saknad är det efter dig. Du finns i våra hjärtan och i våra minnen bevarade.


Vila i frid.

Ingrid och Tage

Saknad

Janne Krantz

Käre Jan!

 

Jag kan fortfarande höra din röst, när du försiktigt – och med en finurlig glimt i ögat – frågade: ”Tror du att jag kan lära mig spela fiol?”. Året måste ha varit 1970 eller 1971 och jag hade dragit igång ett ungdomsspelmanslag i Luleå Hembygdsgilles regi som samlade några ungdomar för övning varje fredag kl 18.00 i litet rum i sporthallen i Luleå. Jag minns att jag blev lite förvånad. Skulle gillet nu tappa en så skicklig folkdansare? Men svaret blev  naturligtvis: ”Självklart!” och så började du – som i min 16-åriga värld inte var någon ungdom längre – spela i ungdomsspelmanslaget. Att du skulle bli en driven spelman på både fiol och nyckelharpa kunde jag inte ana då.

 

När jag tre år senare lämnade Luleå var du en av dem som uppvaktade mig med sång och avskedsgåva. Efter det sågs vi några gånger på spelmansstämmor under 70-talet, men sedan fördes jag in på andra musikaliska vägar och tappade både fiolspelet och kontakten med dig, ända tills för några år sedan, när jag började hälsa på dig och Maria vid mina besök i Luleå. Det blev mycket kaffe, prat och skratt vid de tillfällena, men aldrig något låtspel. Det hade jag hoppats på vid stämman 2020, som ju ställdes in. Nu är alla stämmor inställda för dig.

 

Det fattas en spelman i spelmans-Sverige!

 

Vila i frid

Inger

Lycklig resa Janne.


Vi kommer att minnas din klokskap och ditt vänliga sinne.


Ingela & Sune

Tack för fina spelminnen Jan 🎻


Du fattas oss Jan!

Agneta Wiberg

En sann vän som alltid kommer att finnas kvar i mitt minne.


Den genuina värme och vänskap som Janne kunde ge under de fina år jag fått förmånen att få vara en del av Hagels vänner. Janne var Görans bästa och närmaste vän, det sa han ofta. När jag frågade honom vem som var hans finaste vän så svarade han alltid Janne.


Janne ställde alltid upp som är så väl beskrivet i de fina minnesord. Har så härliga minnen när bilen krånglade så ringde jag alltid Janne och han kom på en gång och fixade oavsett dag eller tid på dygnet.


Mitt hjärta blöder att Janne lämnat sin fina familj men fina minnen kommer alltid finnas kvar.


Vila i frid och du kommer att minnas med glädje.


Birgitta Söderström

Vila i frid Janne

Niklas Fredriksson

Så fint beskrivet av hur vi lärt känna Jan❣️


Hans överraskande bortgång lämnar ett stort tomrum, men ändå fyllt av idel positiva minnen❣️


Maggi & Uffe Edström

"Pappa kan"


I hela mitt liv har jag så långt jag kan minnas alltid varit säker på en sak om dig pappa, och även många gånger sagt det högt, "pappa kan!". 


Det har kunnat vara allt från att repa en cykel, bygga ett hus eller en möbel, göra en kniv eller vackra nyckelharpor. Lära mig att dansa eller på en bilresa till Stockholm gå med på att ta en "liten" avstickare till Rättvik för att köpa dräktskor... ja, jag kan fortsätta att räkna upp många fler saker...


Men även vetskapen har funnits där trygg i förvissningen att du, pappa, alltid har ställt upp i vått och tort, dag som natt oavsett vad det gällde. Det var bara att ringa. 


Helt enkelt "pappa kan". 


Jag älskar dig pappa, saknaden är oändlig.


Emma